|
| Berndt Ehinger 2011 |
Berndt Ehinger är född 1937, började läsa medicin vid Lunds Universitet 1956, blev legitimerad läkare 1964 och specialist i oftalmologi 1972. Han disputerade 1966 på histologiska institutionen i Lund på hur nerver fungerar i ögat och har senare i epokgörande studier på näthinnan visat att dess nervceller använder flera olika signalämnen.
Han blev 1975 professor i oftalmologi och överläkare/klinikchef i Malmö. Tre år senare fick han motsvarande position i Lund. Han har hela tiden drivit avancerad experimentell ögonforskning med huvudsaklig inriktning mot näthinnans funktioner, och har erhållit en rad nationella och internationella utmärkelser. De viktigaste är Hirschs pris från Karolinska Institutet (1981), Hilda och Alfred Erikssons pris från Kungl. Svenska Vetenskapsakademin (1996), Acta Ophthalmologicas guldmedalj (2000), Synskadades Riksförbunds Ögonvårdspris (2004), Svenska Ögonläkarföreningens medalj i guld (2008) och Medicinska Fakulteten i Lunds silvermedalj för ”utomordentliga insatser för Medicinska Fakulteten” (2013). Han är hedersledamot i Sveriges Ögonläkarförening sedan 2008, i Svenska Retinitis Pigmentosa-föreningen sedan samma år och i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet sedan 2013.
Berndt Ehinger har suttit styrelsen för ett stort antal nationella och internationella forskningssällskap, och var under en period vice ordförande i Medicinska forskningsrådet.
Efter pensioneringen 2004 var Berndt Ehinger 2007 – 2013 ordförande i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet och är fortsatt aktiv där. Genom att analysera, digitalisera och publicera historiskt bildmaterial i uppsatser och böcker om skånska kliniker och sjukhus har han varit mycket viktig för utvecklingen av Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet. Han har gjort stora insatser vid etableringen av Livets Museum i Lund och har vidareutvecklat detta till vad det nu är - en mötesplats för alla från skolbarn till pensionerade professorer som sprider lärdom till alla intresserade på ett mångfacetterat sätt. Livets Museum har knappast någon like i Sverige och det fortsätter att utvecklas. SMHS har därför i sin styrelse beslutat hedra honom genom att instifta en årlig medicinhistorisk föreläsning i hans namn.
För Sydsvnenska Medicinhistoriska Sällskapet
Britta Stenstam
Ordförande.
Han drabbades emellertid av en olyckshändelse, en tråkig ligamentskada i sitt ena knä, och kunde inte komma. Han skickade emellertid denna hälsning som Britta Stenstam framförde den 6 september i aulan på Lasarettet i Lund:
"I am exceptionally pleased to be giving this lecture in honor of Berndt Ehinger. Berndt and I began collaborating n the early 1970’s. He came to my laboratory at Harvard to learn more about the retina and electron microscopy. But he knew much about both, and so I concluded that he came mainly to get away from his clinical duties for a period of time, to devote himself completely to scientific studies. And how hard he worked during this time with us – every day and all day and usually well into the evening. Yearly visits went on for many years, and we always looked forward to his visits – and not just for the reindeer treats he brought with him for our Friday seminar lunches.
Berndt was an expert with the Falck-Hillarp technique that allows monoamines, especially dopamine, to fluoresce, and he introduced our lab to dopamine and neuromodulation in the retina. This was just at the time that neuromodulation was becoming recognized as a key mechanism in neuronal function, and he had evidence that monoamines, especially dopamine, were present in the retina. What do they do in the retina and in what cells are they found? This was a major part of our lab’s activities for many years. Indeed, I recently looked back at the papers our lab published on dopamine and/or neuromodulation from 1975 when Berndt and I published our first paper until 1995. The number is close to 50. Key findings included the discovery of a new retinal cell type, the interplexiform cell, that in many species contains dopamine. The modulation by dopamine of the electrical coupling between retinal horizontal cells and how this is accomplished by modifying the channel conductance between the cells, and the discovery that dopamine also modulates the sensitivity of glutamate channels in the retina and how that happens. The study of dopamine in the retina has become a virtual industry, taken up by many laboratories, including the laboratories of several of my students, and we now know that dopamine affects every class of retinal cell and in various ways – and much of the credit for this goes to Berndt for starting it all.
Thank you, Berndt, for all your contributions, being such a good friend and the fun both you and your family and ours have had over the years, especially the summers in Woods Hole and Skavkulla.."
Klicka här för att läsa mer om denna föreläsning